En annerledes tillit
Tillitsreform
Den norske tillitsreformen ser annerledes ut enn den svenske, hvis den kun vil fokusere på å bli kvitt markedsmekanismer fra offentlig sektor.
Dette sier den svenske akademikeren Louise Bringselius som ledet arbeidet med den svenske regjeringens Tillitsdelegation. Denne kommisjonen utredet i fire år en tillitsreform i Sverige og la fram sin sluttrapport i 2020.
Dominerende prinsipp
Her tar de blant annet til orde for at tillitsbasert styring og ledelse skal bli det dominerende prinsippet i offentlig sektor. Denne formen for styring og ledelse er den riktige måten å drive kunnskapsbaserte organisasjoner i et system preget av fellesskap, i motsetning til systemer basert på hierarki eller marked, sier Bringselius.
- Vi styr med tillit för att kunna bli mer lyhörda för medborgarnas behov och önskemål. Det är grundläggande i en demokrati. Tillitsbaserad styrning bygger på närhetsprincipen (subsidiaritetsprincipen) som är grundläggande i demokratin och innebär att beslut ska tas så nära medborgaren som möjligt.
Bringselius er nå ute med en ny bok om tillitsbasert styring og ledelse: Tillit och omdöme. I denne boken tar hun og flere kolleger opp mange ulike sider ved denne formen for ledelse, blant annet det profesjonelle skjønnets rolle, muligheter og begrensninger på tilliten som ligger i lover og regler og hva som skaper byråkrati.
Annerledes i Norge
I neste nummer av tidsskriftet Stat & Styring kan du lese et lengre intervju med Bringselius, og en omtale av boken. Her er hennes svar på to sentrale spørsmål. Det første er stilt med bakgrunn i den vekten som Hurdalsplattformen, LOs notat om tillitsreformen og Arbeiderpartiets program legger på at reformen er rettet mot å fjerne markedsmekanismer og styringsideer i New Public Management fra norsk offentlig sektor:
- Tillitsreformen i Norge har som fokus å bli kvitt alle styringsmekanismer som har med NPM å gjøre: konkurranseutsetting, interne markeder, prestasjonsmålinger. Og man har sagt at det er umulig å få til en tillitsbasert ledelse når det er private leverandører i offentlig sektor. Dette har jo Tillitsdelegationen avvist i sin rapport. Hva tror du er mulighetene og risikoen for en reform som har dette fokuset.
- Då blir tillitsbaserad styrning något helt annat än det är här i Sverige, sier Bringselius. - I forskningen finns det inte stöd för att privata utförare skulle medföra lägre tillit och inte heller att de generellt skulle utföra ett sämre arbete. Det är inte huvudmannaskapet som avgör. När forskare lanserade begreppet ”det tillitsbaserade paradigmet i offentlig sektor” år 2000 hade det inte alls att göra med marknadslösning, utan det handlar om relationer i styrkedjan. Vi behöver stärka feedbackloopen och decentralisera.
Tillit forutsetter kontroll
- Hvilke ideer fra klassisk byråkratisk styring og New Public Management finner man igjen i tanken om tillitsbasert styring og ledelse?
- NPM är en idésamling som omfattar sju doktoriner. Dessa doktriner formulerades av forskaren Christopher Hood redan då han lanserade begreppet år 1991. Han varnade samtidigt för att NPM inte skulle tolkas som en sammanhållen ideologi. Snarare handlar det om en ganska spretig samling idéer. En av idéerna är en strävan efter att mäta alla prestationer och en stark tro på styrning och rapportering, en mekanistisk syn på organisationer.
Bringselius understreker at tillitsbasert styring utfordrer NPM, men at det heller ikke er den rake motsetningen til denne filosofien.
- Vi behöver styrning, mätning och uppföljning, men med denna filosofi vill vi minska detaljstyrningen och öka tonvikten vid stöd, lärande och möjliggörande. Det handlar om att hitta en bättre balans mellan kontroll och autonomi. Tillit förutsätter kontroll, men detaljstyrning upplevs knappast tillitsbyggande, utan driver i stället kostnader och paralyserar organisationer. En av de NPM-doktriner som tillitsbaserad styrning går hand i hand med är doktrinen om decentraliserade mandat. Jag brukar inte sätta NPM som motsats mot tillitsbaserad styrning, helt enkelt eftersom det vore fel.
